Jag erkänner, jag sitter still dag ut och dag in. I bästa fall kanske jag tar en promenad på lunchen, åtminstone för att köpa mat.
Men kanske är det som Nilofer Merchant pratade om på TED, att sittandet är 2000-talets rökning. Vi sitter still på jobbet, vi sitter på lunchen, vi sitter på eftermiddagen – och när vi kommer hem sitter vi i soffan framför teven.
Möten i det fria får helt uppenbart hjärnan att slappna av. Och efter att ha läst Christopher McDougalls bok Born to run för ett par år sedan, har jag väl också insett att vi människor definitivt är skapta för att röra på oss. Det har vi alltid gjort. Förutom nu då.
Själv har jag märkt att konstiga resonemang, komplicerade strukturer och långa förklaringar lätt benas ut, förenklas och görs begripliga – bara jag tar på mig skorna och sätter mig på en cykel, börjar springa eller ger mig ut på en promenad. Men jag gör det ändå inte. Eller åtminstone alldeles för sällan.
Kanske är det läge att jag ger mig ut och tar lite fler möten gåendes. Speciellt eftersom jag har en av Jönköpings bästa promenadstråk ganska exakt 10 meter från kontoret.